Korrerapporten

Jag har en alldeles egen matkorrespondent, Maria heter hon. Hon har tidigare upplyst mig om att Peru är så mycket mer än ceviche. Nu är hon placerad i Bunenos Aires och ger mig ovärderliga analyser av det argentiska köket: ”Jag är fascinerad av deras bröd, tror de har nåt specialsmör. Deras medialunas (croissanter) är de godaste jag ätit, liksom mer kompakta än frasiga. Dulce de leche glass och empanadas är också favoriter. Annars är de lite dåliga på att krydda saker, de har liksom snöat in på köttet och inte lyckats komma vidare till fler rätter.”

Härom veckan besökte hon en middagsklubb arrangerad av Saltshaker:

Här i Argentina finns en speciell lagstiftning för middagsklubbar, max 16 pers. och sen får vem som helst ha det hemma hos sig. De flesta som har det är avhoppade kockar verkar det som. På några ställen sitter man runt ett gemensamt middagsbord (det gillar jag bäst), ett annat ställe vi var på var mer som en restaurang med små bord fast hemma hos. Det är en fast meny till ett fast pris.

Man får adressen först när man anmäler sig via mejl eller tel.

Saltshaker hade fabulös mat, en kock från New York som träffat en argentinare som har fem rätters meny med vinpaket ett par gånger i veckan. Fördrink i vardagsrummet sen middag i deras lilla matsal. Jag var i extas redan vid förrätten. Folket var från olika länder, rätt dyrt på Saltshaker så inga argentinare, bara utlänningar. Men väldigt kul sätt att träffa folk på.

Har inte riktigt fattat hur de gör för att det inte ska dyka upp freaks, jag tänker att det borde vara lätt hänt att nån wacko sällskapssjuk person kapar hela middagen, men det verkar inte vara ett problem.

Jag röstar för en hemlig middagsklubb i Uppsala där en mystisk emajladress cirkulerar på nätet!

Jag kan inte annat än att hålla med matkorrespondenten. Känner att det är det kanske är dags att lämna kokvrån, jag vill ju kunna ha en middagsklubb! Läste för ett tag sedan om ett liknande upplägg i Storbritannien i den fantastiska tidningen Fire & Knives. De hade dock inte riktigt löst det där wacko-problemet …

Matkorren vill även tipsa om den här matbloggen för den som önskar dregla över Buenos Aires-mat.

  • http://gravatar.com/danperlman danperlman

    Sorry to answer in English, but my Swedish is non-existent, and I’m relying on Google Translate for reading your blog. Thank you for the nice mention of our supperclub, Casa SaltShaker.

    I would say just a couple of minor things about Mary’s perception – and I’m so glad she enjoyed it so much! First, there’s no law that says anyone can open a supperclub with under 16 seats. It’s just that we’re treated as regular restaurants, and have to go through all the same approval processes, if we want to do it legally. The 16 seat limit is simply the cut-off point for more strict rules – like handicap access and a second bathroom and method of exit. The other thing is the cost – it is expensive, perhaps (though for 5 courses with a cocktail and 5 paired wines, we don’t think 40 euros equivalent is all that expensive), but that had nothing to do with Argentines not being here the night Mary was here – part of it was just random chance, and part of it is that she visited in the middle of vacation time – Argentines are away, and it’s high tourism season here, so it’s just that we filled up with foreigners quickly.

    As to wacko lonely people – it does sometimes happen, but not often – we can usually tell from their e-mails or phone calls and simply say, ”no”.

    I vote for a supperclub in Uppsala too! You’ve got one in Stockholm that I know about, but there’s always room for more.

    • http://earlyearly.wordpress.com ylva

      Thank you for visiting my blog, Dan and thank you for sorting out the details. I hope I have the chance to visit Casa SaltShaker some day.

  • Noelia

    Jag utmanar dig till att svänga ihop en Marfa-veggiburgare! ”Offering more than 6 different flavors, each one is made with a base of yamaní rice, rolled oats and sesame and topped with melted mozarella cheese, lettuce, tomato, honey mustard and a red and green pesto.”
    Tolkar det som att det är något slags ris, någon slags havre och sesam i själva burgaren (inte i brödet väl?). Låter helt oslagbart. Ge mig! http://pickupthefork.com/2011/12/03/the-great-marfa-delivery/

    • http://earlyearly.wordpress.com ylva

      It’s on!! Låter som något att sätta tänderna i :D