I’m a freak, I’m a weirdo

I söndags fick jag frågan vad jag hade ätit till frukost och för en sekund tvekade jag innan jag erkände att jag hade kokat bergamottsirap och sedan ringlat den över jordgubbspannkakor. Den där lilla tvekan hänger envist kvar från högstadietiden. Det handlar om att inte vill framstå som konstig. Men att hela tiden hålla tillbaka sin personlighet är ansträngande. I åttan exploderade jag och gick från helhylle till hårdrock över en natt. Viskningar förföljde mig och mina sönderskurna jeans i skolkorridorerna som hade lågt i tak både bildligt och bokstavligt. Så för att förhindra ytterligare en explosion tänker jag här och nu sluta tveka. Ja, jag går igång på att för första gången få smaka en bergamott (den smakar citron med en hint av apelsin och har en kryddig eftersmak. Händerna luktade efteråt kardemumma). Jag  blev så pass exalterad att jag helt glömde att fota den men bild och recept på sirap finns här. Och det slutade inte där, utan sedan picklade blomkål i sherryvinäger (men de ingick inte i frukosten). Kanske har jag redan kommit en bit på väg, för i förrgår fick jag kommentaren, i en icke-frukost relaterad konversation: ”du är ett prakt-weirdo”. Tack sa jag.

 

Picklad blomkål
God att äta som snacks eller som tillbehör till en måltid

1/2 blomkålshuvud
1 dl sherryvinäger eller rödvinsvinäger
2 dl vatten
1 dl socker
2 msk salt
1 krm kummin, mortlade
2 lagerblad

Koka upp vinäger, vatten, socker salt, kummin och lagerblad. Låt sjuda några minuter tills sockret smälter. Låt sedan svalna. Dela blomkålen i små buketter. Lägg dem i kokande vatten och låt koka i två minuter. Häll av i durkslag och spola i kallt vatten. Lägg blomkålen i glasburk eller plastlåda med lock. Slå över lagen, sätt på lock och ställ kallt i ett par timmar innan servering. Håller sedan minst ett par veckor i kylen.